Meny
Klusterhuvudvärk, Hortons huvudvärk, fick först sitt namn av den amerikanske läkaren Bayard Taylor Horton som forskade om sjukdomen och skrev om den för första gången 1939. Det finns däremot betydligt äldre beskrivningar av klusterhuvudvärk: Nicolaes Tulp var en holländsk läkare som redan 1641 beskrev en sjukdom där symtomen överensstämmer med klusterhuvudvärk och år 1745 beskrev en annan holländsk läkare, Gerardi van Swieten ett sjukdomsfall enligt de kriterier hur klusterhuvudvärk klassificeras idag. 1952 beskrev den amerikanske läkaren E. Charles Kunkle att sjukdomen kommer i kluster/perioder och därför började sjukdomen kallas för klusterhuvudvärk.
Typiskt för klusterhuvudvärk är att den uppträder i perioder varvat med huvudvärksfria perioder.
Det är en mycket plågsam sjukdom. Smärtan vid klusterhuvudvärk är ofta så intensiv att det är svårt att ligga ner utan man är uppe och går rastlöst omkring. Ibland slår klusterhuvudvärkdrabbade sig själv i huvudet eller dunkar huvudet i väggen.
En attack börjar med kraftig smärta i, bakom eller omkring ena ögat. Smärtan kan också sprida sig till tinningen, käken, näsan, hakan eller tänderna. Värken är mycket intensiv, den återkommer alltid på samma ställe och känns som om ögat pressas ut bakifrån eller att en kniv vrids om i ögat.
Under attackerna förekommer ett eller flera av följande symtom:
Alla dessa symtom uppträder på samma sida som smärtan.
Klusterhuvudvärk är strikt ensidig och kommer på samma sida om och om igen under samma anfallsperiod. Det är ovanligt med illamående och kräkningar.
Klusterhuvudvärk drabbar enligt en uppskattning 0,1 procent av befolkningen. Sjukdomen är två till fem gånger vanligare hos män. Klusterhuvudvärk debuterar vanligen i 20–40-årsåldern.
Cirka 11 procent anger att de har en nära släkting med klusterhuvudvärk så det finns en ärftlig komponent, men den är inte lika stor som vid migrän där upp till 70% uppger att de har en nära släkting med sjukdomen.
Attackerna kommer vanligtvis 1–3 gånger per dygn och 2/3 uppger att attackerna ofta kommer vid samma klockslag dag efter dag. En attack varar mellan 15 minuter och tre timmar. Attackerna bryter ofta ut på natten efter ett par timmars sömn.
De flesta har den periodiska typen av klusterhuvudvärk, med symtom under 1–2 månader ett par gånger om året, och är däremellan besvärsfria i minst tre månader per år. Många får en period under samma tid på året, till exempel vår eller höst men mönstret kan variera från individ till individ.
Perioderna börjar med en långsam upptrappning med alltfler attacker. Under några veckor kommer attackerna minst en gång per dygn för att sedan komma glesare.
15 procent har kroniska besvär (mindre än 3 symtomfria månader per år) med attacker nästan dagligen i ett år eller mer.
Orsaken till klusterhuvudvärk är fortfarande okänd, men forskning har visat att det uppstår en återkommande inflammation i blodkärlen bakom det öga där huvudvärken sitter.
Blodkärlen vidgas och det uppstår en kraftig svullnad. Ett par av kroppens egna så kallade signalsubstanser, histamin och serotonin, misstänks vara inblandade i förloppet.
Om man befinner sig i en huvudvärksperiod kan en attack utlösas av vissa läkemedel (exempelvis nitroglycerin) och alkohol, även små mängder alkohol.
Andra utlösande faktorer kan vara:
Eftersom smärtan är svår är det önskvärt att få snabb effekt vid behandlingen.
– Sumatriptan (Imigraninjektioner)
Smärtan brukar försvinna efter 5–15 minuter vid varje enskild attack hos de allra flesta. Även andra läkemedel som tillhör gruppen triptaner kan hjälpa.
– Inandning av syrgas (oxygen på tub)
Smärtan försvinner helt eller delvis efter 10–15 min hos cirka 2/3 av patienterna. Observera att användandet av syrgastuber omges med säkerhetsrestriktioner.
Följande läkemedel kan hjälpa mer eller mindre:
Förbyggande behandling är vanligen ett tillägg till attackbehandling för dem som har fler än två attacker per dygn.
Daglig användning av värktabletter kan leda till huvudvärk, som beror på att man tar värktabletter för ofta.
Du är i riskzonen för att få läkemedelsutlöst huvudvärk om du tar vanliga receptfria värktabletter mer än tre dagar i veckan under en längre tid.
För att komma till rätta med den ursprungliga huvudvärken krävs då att du slutar med värktabletterna. Ta kontakt med din läkare för att få hjälp och stöd.
Hälsokort som kan vara till hjälp i olika sammanhang. Du fyller bland annat i din sjukdom, kontaktuppgift till närmast anhörig, vilka mediciner du är ordinerad och vilka mediciner du inte tål. Kortet finns både på svenska och på engelska.
(OBS! Ej att förväxla med det europeiska sjukförsäkringskortet, EU-kortet.)
https://huvudvarksforbundet.se/wp-content/uploads/2021/06/Halsokort.pdf
Klusterhuvudvärk beskrivs som ”Värre än förlossningsvärkar”!
Som medlem i Huvudvärksförbundet blir du automatiskt också medlem i en lokal- och länsförening. Vi arbetar aktivt med att fler föreningar bildas så att våra medlemmar får möjlighet att delta i verksamhet i närområdet.
Vi finns överallt – från norr till söder.
Här kan du som medlem logga in och ändra adress, se fakturor, tipsa en vän och värva medlem.
© 2021 Huvudvärksförbundet. All rights reserved.
Besöksadress: Sankt Göransgatan 84, 3 tr, 112 38 Stockholm