Spänningshuvudvärk

Allmänt om spänningshuvudvärk

Den vanligaste orsaken till huvudvärk i vår del av världen är att man spänner sig, ofta utan att man vet om det. Man brukar tala om spänningshuvudvärk.

Nästan nio av tio kvinnor och två tredjedelar av männen har denna typ av huvudvärk någon gång. Huvudvärks­typen är vanlig även bland barn och ungdomar.

Symtom

Spänningshuvudvärk är en molande eller tryckande huvudvärk som kommer smygande, blir starkare och försvinner långsamt.

Värken är oftast dubbelsidig och känns som ett spänt band runt huvudet eller som en tung, åtsittande mössa. Trycket känns över pannan, tinningarna eller nacken. Man kan också ha ömma fläckar i hår­botten. Käkarna och nackmusklerna kan kännas ömma och spända. Värken brukar inte bli värre när man rör på sig utan kan till och med lindras av frisk luft och motion.

Man har delat in spänningshuvudvärk i två olika typer. 

  • Vid episodisk spänningshuvudvärk sitter värken i minst en halvtimme och högst en vecka för varje period med värk. 
  • Vid den kroniska typen har man huvudvärk minst 15 dagar per månad under mer än tre månader.

Varför får man ont?

Man får huvudvärk när musklerna runt huvudet, i ansiktet, käkarna eller nacken varit spända för länge. Troligen märker man inte ens att man spänner sig!

Den vanligaste orsaken till spänningarna är stress av olika slag. Huvudvärken kan ses som kroppens signal på att man behöver lite lugn och ro. Senare tiders forskning har visat att man kan få denna typ av huvudvärk utan att huvudets muskler behöver vara onormalt spända. Därför används alltmer begreppet huvudvärk av spänningstyp.

I dag tror forskarna att värken kan bero på en obalans mellan olika kemiska ämnen i hjärnan, bland annat serotonin. Det kan förklara varför kronisk värk av spänningstyp ibland åtföljs av koncentrations- och minnessvårigheter samt trötthet.

Utlösande faktorer

Utlösande faktorer för spänningshuvudvärk:

  • Stress av olika slag: vardagsstress, relationer, prestationsångest osv.
  • Du biter ihop eller gnisslar tänder
  • Trötthet, dålig sömn
  • Olämplig arbetsställning
  • Dataarbete
  • Dålig syn
  • Dålig arbetsbelysning
  • Depression

 

Alla dessa orsaker ger ofta en ökad spänning i käk-, huvud- eller nackmuskler. Vid kronisk värk kan du till och med få balansbesvär, så kallad ostadighetsyrsel.

Ta itu med orsaken – inte symptomen. Om man bara får huvudvärk någon gång ibland är värktabletter ett enkelt sätt att bli av med värken.

Om värken kommer ofta är det en signal på att något är fel. Om signalen dövas med värkmedicin hamnar man lätt i en ond cirkel som kan leda till att huvudvärken blir kronisk. Man måste istället ta reda på varför man spänner dig och göra något åt det.

Vad kan du göra själv?

Exempel på vad du kan göra för att förhindra spänningshuvudvärk:

  • Vila och rör på dig regelbundet. 
  • Träna avspänning
  • Skaffa dig en bettskena
  • Ha svalt i rummet, byt kudde.
  • Rör på dig då och då
  • Använd terminalglasögon
  • Gör en synkontroll
  • Anpassa din belysning efter de arbetsuppgifter du har.
  • Kontakta läkare
  • Gå till fysioterapeut som bör se över din hållning.

För att komma underfund med orsaken kan även en huvudvärksdagbok vara en bra hjälp. Man antecknar när värken kommer och vad som kan ha utlöst den. Skriv också upp om man tar medicin och vilken effekt den ger. När man fört dagbok några veckor kanske man kan hitta samband och mönster.

Möt värken med avspänning och rörelse. Regelbunden motion har visat sig sänka spänningsnivån i kroppen. Regelbunden avspänning är ett bra sätt både att förebygga spänningshuvudvärk och stressutlöst migrän.

Avspänningen ger positiva effekter. Andningen blir lugnare, pulsen, blodtrycket och stressnivån sjunker. Ju oftare man använder tekniken, desto effektivare och långvarigare blir avspänningen i musklerna.

Det finns många olika avspänningstekniker, så man får prova dig fram tills man hittar en form som passar. Det viktigaste är att man lyckas göra avspänning och motion till en del av vardagen.

Hjälp som finns att få

  • Avspänning i form av andningsträning, yoga, qigong, Tai Chi, meditation och massage. 
  • Vardagsmotion: dans, promenader, gympa, stavgång etc.
  • Akupunktur – Sjukgymnastik
  • Kognitiv beteendeterapi

En person som har spänningshuvudvärk kan också ha migrän. Det är viktigt att skilja på huvudvärkstyperna, då de kräver olika behandling.

Obs! Värk av värktabletter

Daglig användning av värktabletter kan leda till huvudvärk, som beror på att man tar värktabletter för ofta.

Du är i riskzonen för att få läkemedelsutlöst huvudvärk om du tar vanliga receptfria värktabletter mer än tre dagar i veckan under en längre tid.

För att komma till rätta med den ursprungliga huvudvärken krävs då att du slutar med värk­tabletterna. Ta kontakt med din läkare för att få hjälp och stöd.