Meny
Migrän är en neurologisk sjukdom som ger attacker av intensiv huvudvärk som kan pågå i flera dygn. Värken kan förvärras av röprelse och normal fysisk aktivitet. Över en miljon människor i Sverige är drabbade av denna svåra funktionsnedsättande sjukdom.
Migrän kännetecknas av en kraftig, ofta ensidig, pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Huvudvärken förvärras av fysisk aktivitet. Dessutom är huvudvärken ofta förenad med:
Migrän med aura har ett förstadium som ofta består av synpåverkan såsom tunnelseende och flimmer. En annan auraupplevelse är känselrubbningar som endast drabbar den ena kroppshalvan. Man kan också få talsvårigheter eller hörselstörningar innan huvudvärken kommer. Aurasymtom inleder vanligtvis migränattacken och varar från fem minuter till en timme och följs oftast av huvudvärk.
Migrän utan aura har inget markerat förstadium men många migräniker har dock förkänningar av ett anfall. Det kan till exempel vara humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker. Ett migränanfall kan vara mellan en halv timme och tre dygn. Efter attacken kan man känna sig alldeles utmattad och kraftlös.
Migrän är en neurologisk sjukdom som kan drabba alla. Det är inte helt klarlagt varför man får migrän, men det förefaller till stor del vara en ärftlig sjukdom. Cirka 70 procent av personer med migrän uppger att de har en nära anhörig med migrän.
Ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemen pågår under ett migränanfall, samtidigt som kemiska ämnen frigörs och gör blodkärlen extra smärtkänsliga.
De vanligaste faktorerna, så kallade triggerfaktorer, som kan utlösa migrän är: stress, hormonförändringar, vissa livsmedel som choklad, starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och livsmedelstillsatser. Men även långvarig fysisk träning, p-piller, för mycket eller för lite sömn, hetta och starkt solljus, höga ljud och starka lukter, svängningar i temperatur och lufttryck kan utlösa ett anfall.
De vanligaste faktorerna, så kallade triggerfaktorer, som kan utlösa migrän är:
Migränanfall kan även utlösas utan att de går att härleda till någon triggerfaktor.
Män har i allmänhet kortare attacker än kvinnor, som ofta får migränanfall i samband med menstruation och ägglossning.
Graviditet kan innebära en tillfällig förbättring för en del, medan andra får en försämring under denna period. Efter klimakteriet blir migränanfallen ofta lindrigare men det finns kvinnor som har svår migrän även vid hög ålder.
För att komma underfund med orsaken kan en huvudvärksdagbok vara en bra hjälp. Du antecknar när värken kommer och vad som kan ha utlöst den. Skriv också upp om du tar medicin och vilken effekt den har. När du fört dagbok några veckor kanske du kan hitta samband och mönster.
Eftersom det kan finnas många orsaker till migrän, finns det ingen medicin som alltid hjälper alla. Däremot finns det receptfria värktabletter som kanske kan hjälpa i ett tidigt skede vid lindrig migrän. Dessa innehåller:
Även så kallade NSAID-läkemedel som innehåller naproxen, diklofenak eller ketoprofen används mot migrän. Dessa är till exempel:
De kombineras ibland med metoklopramid (Primperan eller Migpriv) som innehåller medel mot illamående.
Ett annat sätt att behandla akut migrän är med hjälp av triptaner som har god effekt och fungerar relativt snabbt. De receptbelagda triptanerna (Almogran, Imigran, Maxalt, Naramig, Relpax och Zomig) finns i olika beredningsformer: tabletter, smälttabletter, injektioner, suppositorium och nässpray.
Personer som får migrän ofta kan även pröva förebyggande behandling med så kallade betablockerare (till exempel Inderal, Seloken eller Tenormin) eller med epilepsimedicin (Lamicta).
Andra behandlingsformer vid migrän är till exempel:
En person som har migrän kan också ha spänningshuvudvärk. Det är viktigt att skilja på huvudvärkstyperna, då de kräver olika behandling.
Daglig användning av värktabletter kan leda till huvudvärk, som beror på att man tar värktabletter för ofta.
Du är i riskzonen för att få läkemedelsutlöst huvudvärk om du tar vanliga receptfria värktabletter mer än tre dagar i veckan under en längre tid.
För att komma till rätta med den ursprungliga huvudvärken krävs då att du slutar med värktabletterna. Ta kontakt med din läkare för att få hjälp och stöd.
Migrän kan bli kronisk vilket innebär att man har huvudvärk i 15 dagar eller mer per månad, varav minst 8 av dessa är migrän.
När du har huvudvärk brukar du: (ja eller nej)
Om du svarat ja på minst tre av frågorna så kan det vara migrän du lider av.
Svaren hjälper din läkare att bestämma vilken typ av huvudvärk du har och vilken behandling som kommer att passa dig bäst.
Som medlem i Huvudvärksförbundet blir du automatiskt också medlem i en lokal- och länsförening. Vi arbetar aktivt med att fler föreningar bildas så att våra medlemmar får möjlighet att delta i verksamhet i närområdet.
Vi finns överallt – från norr till söder.
Här kan du som medlem logga in och ändra adress, se fakturor, tipsa en vän och värva medlem.
© 2021 Huvudvärksförbundet. All rights reserved.
Besöksadress: Sankt Göransgatan 84, 3 tr, 112 38 Stockholm
