Meny
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom – många gånger ärftlig. Symtom vid migrän är ofta en intensiv, pulserande och borrande smärta. Den blir värre vid rörelse och lindrig fysisk aktivitet, till exempel av att gå i trappor. När en rör på huvudet kan huvudvärken förvärras och för det mesta måste en gå och lägga sig. Skarpt och flimrande ljus, ljud och dofter kan vara jobbigt och en blir känsligare än vanligt för dem när en har ett anfall. Smärtan är oftare dubbelsidig hos barn, jämfört med den typiska ensidiga ”vuxna” migränen och i regel har barn kortare anfall än vuxna. Illamående och kräkningar är vanligare hos barn, speciellt hos förskolebarn.
När själva huvudvärken har släppt kan en känna sig lättirriterad, trött och slut upp till ett par dygn efteråt. Många har omväxlande spänningshuvudvärk och migrän.
Ett migränanfall kan komma ganska plötsligt, men ibland får en förkänningar. Det kan till exempel vara koncentrationssvårigheter, trötthet, hyperaktivitet, svängningar i humöret, matsug eller minskad aptit. Det är ovanligt att barn har aurasymtom, men det förekommer och kan yttra sig som synpåverkan, känselrubbningar i ena kroppshalvan och talrubbningar.
Migrän är till viss del ärftlig – många gånger har någon förälder eller annan släkting också migrän. Det som utlöser ett migränanfall är individuellt och kan skilja från gång till gång.
Oregelbundna mat- och sovvanor, stress, höga krav på sig själv, rädsla och oro är några saker som kan ge migrän. En kanske sitter stilla för länge framför datorn, slarvar med maten och vänder på dygnet. Viss mat, väderomslag är andra triggers och även ljus, ljud och dofter. För tonårstjejer som har fått mens kan hormonsvängningar vara en vanlig utlösande faktor. Men det är inte alltid en vet varför en blir dålig.
Den som har migrän är ofta extra känslig mot för mycket intryck och förändringar – det gäller även när en går från ett högt tempo till ett lugnare, till exempel till helgerna då en slappnar av. Ibland behövs det väldigt lite för att få ett migränanfall, medan andra gånger påverkas en inte alls av ”sina triggers”.
Migrän är inte farligt, men kan göra mycket ont och göra så att en inte kan fungera som vanligt. Det är viktigt att få en diagnos och hjälp av läkare för att hitta en behandling som fungerar. Genom att lära känna sin huvudvärk – hitta ett mönster för vad som utlöser den och försöka eliminera de utlösande faktorerna – kan en minska eller mildra anfallen. Och då är en huvudvärksdagbok till stor hjälp.
Under ett migränanfall krävs ofta sängläge – helst vill en ligga i ett tyst, svalt och mörkt rum. För barn kan det räcka med att sova några timmar och/eller ta enklare smärtstillande läkemedel. I samråd med läkare kommer en överens om rätt dos för migrän. Fungerar inte det finns specifika migränmediciner. Värktabletter ska inte överanvändas (tas för ofta) eftersom det kan leda till mer huvudvärk.
En kan också prova förebyggande läkemedel om inte de andra hjälper. Även sjukgymnastik och avslappningsövningar kan hjälpa i förebyggande syfte. Precis som vid spänningshuvudvärk kan det vara bra att kolla synen och höra med sin tandläkare om en gnisslar tänder eller biter ihop käkarna.
Bukmigrän och cykliska kräkningar är föregångare till vanlig migrän och innebär återkommande episoder av illamående och kraftiga buksmärtor, så kallade periodiska syndrom, som hindrar barnets normala aktiviteter.
Vid bukmigrän sitter smärtan oftast runt naveln, men den kan också vara diffust lokaliserad. Anfallen kan variera mellan en timme och tre dygn. Andra symtom är ansiktsrodnad följt av blekhet, illamående, ljus- och ljudkänslighet. Yrsel kan också förekomma och det är vanligt att barnet besväras av åksjuka.
Bukmigrän och cykliska kräkningar förekommer oftast före puberteten. Så småningom, när barnet blir äldre, ersätts buksmärtorna i de flesta fall av migränhuvudvärk.
Bukmigrän behandlas på samma sätt som annan migrän, men ofta är behovet av läkemedel mot illamående större. De barn som behöver medicin bör ha med sig en ask med utprovat läkemedel i rätt dos till skolan. Lärare och skolsköterska ska vara informerade om dosering.
Som medlem i Huvudvärksförbundet blir du automatiskt också medlem i en lokal- och länsförening. Vi arbetar aktivt med att fler föreningar bildas så att våra medlemmar får möjlighet att delta i verksamhet i närområdet.
Vi finns överallt – från norr till söder.
Här kan du som medlem logga in och ändra adress, se fakturor, tipsa en vän och värva medlem.
© 2021 Huvudvärksförbundet. All rights reserved.
Besöksadress: Sankt Göransgatan 84, 3 tr, 112 38 Stockholm